Det är inte alltid lätt att vara vi :)

Måndag / 23 November 2009

Riktigt länge sedan man skrev nu, mår lite dåligt över det här faktiskt.
Men nu får jag väl försöka mig på en liten uppdatering.
I dag var det en riktigt lång men rolig dag.
Det började med att det bara var jag och Ester som sovit hemma.
Hmm ja det låter kanske inte jätte bra men det var ingen fara.
Några utav dom hade inte kommit in i lägenheten så dom hade sovit hos våra grannar.
Okej visst vissa sova väl kanske inte där men ändå.
Ester väckte mig grymt tidigt för att vara jag och egentligen ville jag inte resa mig överhuvudtaget.
Men hon lockade upp mig med en match i Backgammon och efter det så kunde jag inte lämna henne ensam.
Efter många om och men så tog vi tag i våra liv.
Vi bestämde oss tillsammans med Nathalie att dra till Puerto Rico.
Angelica hade tur och hann komma hem fem minuter innan bussen skulle gå, så hon hängde också på.
Har aldrig vart med om att hon har bytt om så fort någonsin eller rättare sagt att någon har gjort det.
I alla fall vi tog bussen och gick och käkade frukost när vi kom ditt, har inte på väldigt länge ätit så god mat och fått så mycket för så lite pengar, det var UNDERBART.
Vi gick och kollade i lite affärer men det var inte någon av oss som var riktigt shopping sugen.
Men vi hittade en hel del roliga grejer att testa, vi hittade massa roliga peruker tex.
Och massa skor men orkade inte lägga ner energin på det.
Sen åkte vi upp till lilla köp centrumet i bergen men självklart var det Siesta.
Fan vad dom sover mycket här nere, inte för att jag borde klaga men ändå.
För att faktiskt ha gjort något vettigt där uppe så gick vi och spelade mini golf, det var hur kul som helst och vi betedde oss som om vi dygn raka.
Vi var nog inte dom bästa golfarna på den mini golfbanan men grymma var vi ändå.
Jag vann över Ester med hela 20 poäng, inte för att skryta eller så och då kom hon ändå på andra plats.
När vi var klara med mini golfen så skulle vi åka ner från berget men då sa Nathalie att det bara tog 10 minuter att gå ner vilket det verkligen inte gjorde, det var huuuur många trappor som helst att gå ner för.
Väl nere sprang vi till bussen som visade sig vara fel men sen så var det rätt i alla fall och vi åkte hem.
Jag började snacka om att jag skulle sova innan jobbet och dom andra blev inte speciellt förvånade, men istället var det Nathalie och Angelica som somnade på bussen innan den ens hade börjat åka.
Vi fick en riktigt rolig film på dom när dom sitter och nickar sig till sömns.
Jobbet var helt okej man ska ju inte klaga när man får pengar för att vara glad och vinka på folk.
Sen tror jag att jag gick hem och sov men har faktiskt egentligen ingen aning.


/Hanna

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0